Graviola Kapslar 90st á 500mg

Graviola förekommer främst i de tropiska delarna av Sydamerika. Frukten säljs ofta under namnet Guanàbana, men kallas för Graviola i Brasilien, där Superfruits Graviola-pulver har sitt ursprung. Plantan i sin helhet (löv, bark och frö) innehåller ämnen som sedan 1940-talet forskats på för dess biologiska egenskaper, och traditionellt anses frukten vara välgörande.

Själva växten är ett litet träd, cirka fem meter högt. Bland de stora gröna bladen växer den gulgröna hjärtformade frukten som växer sig upp till 20 centimeter i diameter. Trädet innehåller naturligt en riklig mängd aktiva ämnen kallade Annonaceuos Acetogenins. Dessa aktiva ämnen finns endast i släktet Annonaceous vilket Graviola-trädet tillhör. Forskning kring dessa fytokemikalier visar på flertalet positiva effekter, se hänvisade studier nedan.

Superfruits Graviola-pulver görs på Graviola trädets löv och träden växer vilt i Amazonas. Superfruits Graviola-pulver är 100% naturligt och odlas utan bekämpningsmedel. Det innehåller inga additiv och har inte behandlats på annat sätt än att bladen torkats och malts. Det är därför en av de renaste produkterna på marknaden idag. Kapslarna har producerats utan fyllnadsmedel, bidningsmedel eller andra tillsatser och själva kapseln är vegetabilisk och gjord på cellulosa.

Kosttillskott

Rekommenderat intag: 1-3 kapslar, 3 gånger om dagen i samband med måltid. Rekommenderat intag bör ej överskridas.

Innehåll: 90 kapslar. Deklaration per kapsel: Graviola lövpulver 500mg.

Ingredienser: Graviola lövpulver (Annona muricata L.). Trädet har sitt ursprung i Brasilien. Vegetabiliska kapslar: cellulosa.

Förvaring: Förvaras torrt i rumstemperatur, oåtkomligt för barn.

Försiktighet: Produkten bör inte tas av personer som vet med sig att de är överkänsliga mot Graviola. Kosttillskott bör inte användas som alternativ till en varierad kost.

Används inte vid graviditet eller amning. Personer med lågt blodtryck eller som tar blodtryckssänkande medicin bör kontakta sin läkare först och regelbundet kontrollera sitt blodtryck. Stora doser kan orsaka illamående och kräkning. Undvik att ta Graviola tillsammans med Q10.



Referenser:
Kojima, N. “Systematic synthesis of antitumor Annonaceous acetogenins” Yakugaku Zasshi. 2004;
124(10): 673-81.

Tormo, J. R., et al. “In vitro antitumor structure-activity relationships of threo/trans/threo mono-tetrahydrofuranic acetogenins: Correlations with their inhibition of mitochondrial complex I.” Oncol. Res. 2003; 14(3):147-54.

Yuan, S. S., et al. “Annonacin, a mono-tetrahydrofuran acetogenin, arrests cancer cells at the G1 phase and causes cytotoxicity in a Bax- and caspase-3-related pathway.” Life Sci. 2003 May: 72(25): 2853-61.

Liaw, C. C., et al. “New cytotoxic monotetrahydrofuran Annonaceous acetogenins from Annona muricata.” J. Nat. Prod. 2002; 65(4): 470-75.

Gonzalez-Coloma, A., et al. “Selective action of acetogenin mitochondrial complex I inhibitors.” Z.
Naturforsch. 2002; 57(11-12): 1028-34.

Chang, F. R., et al. “Novel cytotoxic Annonaceous acetogenins from Annona muricata.” J. Nat. Prod. 2001; 64(7): 925-31.

Jaramillo, M . C., et al. “Cytotoxicity and antileishmanial activity of Annona muricata pericarp.” Fitoterapia. 2000; 71 (2): 183-6.

Betancur-Galvis, L., et al. “Antitumor and antiviral activity of Colombian medicinal plant extracts.” Mem. Inst. Oswaldo Cruz. 1999; 94(4): 531-35.

Kim, G. S., et al. “Muricoreacin and murihexocin C, mono-tetrahydrofuran acetogenins, from the leaves of Annona muricata.” Phytochemistry. 1998; 49(2): 565-71.

Kim, G. S., et al. “Two new mono-tetrahydrofuran ring acetogenins, annomuricin E and muricapentocin, from the leaves of Annona muricata.” J. Nat. Prod. 1998; 61(4): 432-36.

Nicolas, H., et al. “Structure-activity relationships of diverse Annonaceous acetogenins against multidrug resistant human mammary adenocarcinoma (MCF-7/Adr) cells.” J. Med. Chem. 1997; 40(13): 2102-6.

Zeng, L., et al. “Five new monotetrahydrofuran ring acetogenins from the leaves of Annona muricata.” J. Nat. Prod. 1996; 59(11): 1035-42.

Wu, F. E., et al. “Two new cytotoxic monotetrahydrofuran Annonaceous acetogenins, annomuricins A and B, from the leaves of Annona muricata.” J. Nat. Prod. 1995; 58(6): 830-36.

Oberlies, N. H., et al. “Tumor cell growth inhibition by several Annonaceous acetogenins in an in vitro disk diffusion assay.” Cancer Lett. 1995; 96(1): 55-62.

Wu, F. E., et al. “Additional bioactive acetogenins, annomutacin and (2,4-trans and cis)-10R-annonacin-Aones, from the leaves of Annona muricata.” J. Nat. Prod. 1995; 58(9): 1430-37.

Wu, F. E., et al. “New bioactive monotetrahydrofuran Annonaceous acetogenins, annomuricin C and
muricatocin C, from the leaves of Annona muricata.” J. Nat. Prod. 1995; 58(6): 909-5.

Wu, F. E., et al. “Muricatocins A and B, two new bioactive monotetrahydrofuran Annonaceous acetogenins from the leaves of Annona muricata.” J. Nat. Prod. 1995; 58(6): 902-8.
Sundarrao, K., et al. “Preliminary screening of antibacterial and antitumor activities of Papua New Guinean native medicinal plants.” Int. J. Pharmacog. 1993; 31(1): 3-6.

Takahashi, J.A., et al. “Antibacterial activity of eight Brazilian Annonaceae plants.” Nat. Prod. Res. 2006; 20(1): 21-6.

Betancur-Galvis, L., et al. “Antitumor and antiviral activity of Colombian medicinal plant extracts.” Mem. Inst. Oswaldo Cruz 1999; 94(4): 531-35.

Antoun, M. D., et al. “Evaluation of the flora of Puerto Rico for in vitro cytotoxic and anti-HIV activities.
Pharmaceutical Biol. 1999; 37(4): 277-280.

Padma, P., et al. “Effect of the extract of Annona muricata and Petunia nyctaginiflora on Herpes simplex virus.” J. Ethnopharmacol. 1998; 61(1): 81–3.

Sundarrao, K., et al. “Preliminary screening of antibacterial and antitumor activities of Papua New Guinean native medicinal plants.” Int. J. Pharmacog. 1993; 31(1): 3–6.

Misas, C. A. J., et al. “Contribution to the biological evaluation of Cuban plants. IV.” Rev. Cubana Med.
Trop. 1979; 31(1): 29–35.

Padma, P., et al. “Effect of Annona muricata and Polyalthia cerasoides on brain neurotransmitters and
enzyme monoamine oxidase following cold immobilization stress.” J. Natural Remedies 2001; 1(2):
144–46.

Hasrat, J. A., et al. “Screening of medicinal plants from Suriname for 5-HT 1A ligands: Bioactive
isoquinoline alkaloids from the fruit of Annona muricata.” Phytomedicine. 1997; 4(20: 133-140.

Padma, P., et al. “Effect of alcohol extract of Annona muricata on cold immobilization stress induced tissue lipid peroxidation.” Phytother. Res. 1997; 11(4): 326-327.

Hasrat, J. A., et al. “Isoquinoline derivatives isolated from the fruit of Annona muricata as 5-HTergic 5-
HT1A receptor agonists in rats: unexploited antidepressive (lead) products.” J. Pharm. Pharmacol. 1997; 49(11): 1145–49.

Luna, J. S., et al. “Acetogenins in Annona muricata L. (Annonaceae) leaves are potent molluscicides.”
Nat. Prod. Res. 2006; 20(3): 253-7.

Jaramillo, M . C., et al. “Cytotoxicity and antileishmanial activity of Annona muricata pericarp.” Fitoterapia. 2000; 71(2): 183–6.

Alali, F. Q., et al. “Annonaceous acetogenins as natural pesticides; potent toxicity against insecticidesusceptible and resistant German cockroaches (Dictyoptera: Blattellidae).” J. Econ. Entomol. 1998; 91(3): 641-9.

Antoun, M. D., et al. "Screening of the flora of Puerto Rico for potential antimalarial bioactives.” Int. J.
Pharmacog. 1993; 31(4): 255–58.

Heinrich, M ., et al. “Parasitological and microbiological evaluation of Mixe Indian medicinal plants (Mexico).” J. Ethnopharmacol. 1992; 36(1): 81–5.

Bories, C., et al. “Antiparasitic activity of Annona muricata and Annona cherimolia seeds.” Planta Med.
1991; 57(5): 434–36.

Gbeassor, M., et al. “In vitro antimalarial activity of six medicinal plants.” Phytother. Res. 1990; 4(3):
115–17.

Tattersfield, F., et al. “The insecticidal properties of certain species of Annona and an Indian strain of
Mundulea sericea (Supli).” Ann. Appl. Biol. 1940; 27: 262–73.

N’gouemo, P., et al. “Effects of ethanol extract of Annona muricata on pentylenetetrazol-induced
convulsive seizures in mice.” Phytother. Res. 1997; 11(3): 243–45.

Feng, P. C., et al. “Pharmacological screening of some W est Indian medicinal plants.” J. Pharm.
Pharmacol. 1962; 14: 556–61.

Carbajal, D., et al. “Pharmacological screening of plant decoctions commonly used in Cuban folk
medicine.” J. Ethnopharmacol. 1991; 33(1/2): 21–4.

Feng, P. C., et al. “Pharmacological screening of some W est Indian medicinal plants.” J. Pharm.
Pharmacol. 1962; 14: 556–61.

Meyer, T. M. “The alkaloids of Annona muricata.” Ing. Ned. Indie. 1941; 8(6): 64.